Falsk
marknadsföring! Här har jag en blogg som bokstavligt talat har träning i titeln
och så skriver jag om The Donald istället. Att jag inte skäms, mer. Men i brist på plattform ger jag mig själv detta undantag. Måtte Amun och alla Egyptens gudar förlåta mig.
Låt mig
förklara
Ni vet det
där scenariot där en person går runt och stör sig på något, men håller det inom
sig till dess att det växer till mer än bara en irritation.
Låt mig illustrera
hah! Klassisk överreaktion!
...Jag inser
att min seriestripp kanske kräver lite förklaring.
Det jag försöker säga är att
en upplevd frustration kan ta oproportionerliga yttringar om man under en tid
göder tanken med tillräckligt mycket hat. Låter locket på grytan ligga på så
att säga. Men det kanske ni fatta...
De sägs att
en stor del av de som röstade på Donald Trump är personer som känner sig
utelämnade från den återhämtning från finanskrisen som Obamas administration
drivit. De är personer som upplever att de lämnas bakom och inte fick plats på
tåget till den ljusa framtiden.
Jag tänker att många nog känt en frustration
över detta, en frustration som fått dem att strunta i alla dumheter Donald Trump
ställt och ställer till med och ändå lägga sin röst på honom.
Jag tänker
att denna antietablissemangsfrustration som smittat USA var tvungen att komma
ut förr eller senare. Kanske var det lite bra att den just kom ut förr istället
för senare. Vem vet vad alla dessa frustrerade personer skulle kunna ställa
till med om de fick jäsa i sin frustration i fyra år till.
Nu flög
locket av grytan och de valde Trump.
Nu fick alla dessa frustrerade människor
ge en smocka till dem de upplever lämnat dem kvar på perrongen när tåget gick. Om
Hillary vunnit är det möjligt att ytterligare fyra år av hat och antietablissemangsmentalitet
hade skapat ett monster som skulle få Tea Party-rörelsen att blekna i jämförelse.
Kanske inser
några utav de som la sin röst mot ”Washington-eliten” att den högerpopulistiska
proteströrelsen som vuxit fram i västvärlden inte är mer än en naiv tanke
baserat på en översimplifierad idé om en tid som aldrig fanns och aldrig kommer
kunna finnas. Kanske blir Trumps presidentskap ett uppvaknande för ett land som
försatt sig själv i en destruktiv slummer.
Tåget in i
den ljusa framtiden går inte genom tunnlar av xenofobi på räls av klimathotsförnekande.
